Det är på folkets begäran jag ger ett livstecken, eller kanske snarare ett dödsryck.
Iallafall, min Allan gav sig i måndags iväg till Australien.
Hjärtekrossande är bara förnamnet men det tröstar lite att jag vet att det är någonting han drömt om väldigt länge.
Gissa om mitt hjärta slog dubbelslag när jag fick samtal från andra sidan jorden i morse. Kanske trippelslag rent utav.

Idag har jag vart med min Matilda och förpestat/förgyllt hennes lediga onsdag.
Trevligt med lite sällskap och perspektiv på saker.
Denna flicka har ju nyss varit i London så hon vet vad hon pratar om.

Har sju dagar kvar på praktiken, ska bli fruktansvärt skönt att komma in i "normala" rutiner igen.
Jag tyar inte mer längre.

Det var väl ungefär det hela.

Bye bye then.